SLÄKTEN I AMERIKA 1
Emigrationen från Sverige till Nordamerika - Allmänt
Från Wikipedia
Emigrationen från Sverige till Nordamerika
Den svenska emigrationen till Nordamerika nådde sin höjdpunkt efter det amerikanska inbördeskriget (1861-65), då Sverige drabbades av flera missväxtår mot slutet av 1860-talet. Den amerikanska folkräkningen 1890 angav antalet svensk-amerikaner till närmare 800 000. De flesta av invandrarna blev typiska nybyggare som röjde och odlade upp prärien, medan andra bodde kvar i städerna, i synnerhet Chicago. Unga, ogifta kvinnor som hemma i Sverige hade jobbat som jordbruksarbetare började ofta direkt som hembiträden hos familjer i amerikanska städer. Många av utvandrarna som etablerade sig i USA reste tillbaka till Sverige senare under 1800-talet, och det finns många berättelser om hur deras seder och vanor hade ändrats. Vissa återvände för att tillbringa sina sista år i Sverige, men många ändrade sig när de möttes av vad de ansåg vara en arrogant aristokrati, en grov och nedbruten arbetarklass och bristande respekt för kvinnor.
Efter en smärre nedgång på 1890-talet tilltog utvandringen igen. Detta ledde till riksomfattande oro i Sverige och fick den svenska riksdagen att tillsätta emigrationsutredningen 1907. Den rekommenderade sociala och ekonomiska reformer för att minska utvandringen genom att "tillgodogöra sig och omsmälta det verkligt goda, som finnes i Amerika". Utredningen gav sitt stöd till krav på reformer, bland annat allmän rösträtt, bättre bostäder (egnahemsrörelsen) och bättre skolväsen. Inverkan av dessa åtgärder är svår att uppskatta eftersom första världskriget (1914-18) bröt ut året sedan kommissionen publicerat sin senaste rapport. Emigrationen avstannade nu nästan helt, för att åter ta fart under 1920-talet men stoppas helt i och med att USA kvoterade invandringen mot slutet av decenniet.
Emigrationen från Sverige till Nordamerika - Min egen släkt
Ur min släktforskning
Av Peter Johannessons och Cajsa Eriksdotters sju barn så emigrerade sex till Norra Amerika
under 1880-talet. Bara Stina-Kajsa stannade kvar på Norra Gummarp, Torskinge (F) för att
tillsammans med sin man ta över och bruka gården. Stina-Kajsa var min morfars mor.
Om Stina-Kajsas bror Johannes Petersson har jag noterat detta i min släktforskning:
Efter några svåra år av missväxt i Sverige så emigrerade han till USA 1887, där han bosatte
sig nära Lengby, Polk County, Minnesota. Hans farm var på 160 acres, men han hade otur
för
han fick mark som var mycket dålig. Marken bestod till stor del av berg och skog. Under
hans
första tid i USA stannade hans syster Inga hos honom och skötte hushållet. Efter en tid i
USA
så skrev han ett brev till en nära släkting i Sverige och frågade denne om han visste om
någon kvinna som var villig att resa till USA för att bosätta sig där och gifta sig med honom.
Petronella Magnusdotter som arbetade hos denne släkting reste dit och gifte sig med honom
omkring 1892 - 1893.
Det är ättlingarna till Johannes Petersson som jag har kontakt med i USA. Jag har träffat flera av dem - både i USA och Sverige. Jag har guidat flera släktingar i Torskinge, Småland där deras förfäder kom ifrån.
Nancy Evans 1981. Bilden tagen vid Disneyland nära Los Angeles
Nancy Evans med sin mamma. Bilden tagen i Bakersfield, CA
Myron Cartwright och Inez Solberg. Bilden tagen i Köpenhamn, Danmark vid deras resa dit.
Lester och Thelma Solberg med barnen
Ness - Solberg, Russel, Ariel, Inez, Lester
Avenal, Californien
Bakersfield Methodist Church
Bakersfield, CA
Bill Evans gifter sig med Stefani Broudi i Bakersfield, CA
Brooklyn, NY
Deb, Gail, Gary i Avenal, CA
Debra Johnson
Debra Johnson i Monterey, CA
Debra Johnson och Ernie Rodriguez bröllop i Avenal, CA
Debra Johnson i Fresno CA
Debra, Gary och Gail Johnson
Brmidji, MN
ÖDE - HEMMAN
ÖDE - HEMMAN
Personer från Småland berätta att flera hemman der stå öde, sedan egarne rest till Amerika efter att ha sett sig ur stånd att betala ens räntorna på hypotekslånen. Hypoteksföreningarne komma att öfvertaga flera sådana egendomar.
Utdrag ur Öresundsposten - 1869
Svensk emigration till Amerika 1851 - 1910
Svensk emigration till Amerika 1851 - 1910
1851 783
1852 2 564
1853 2 237
1854 3 434
1855 503
1856 969
1857 1 762
1858 512
1859 208
1860 260
1861 1 105
1862 1 385
1863 1 760
1864 3 577
1865 4 708
1866 4 466
1867 5 893
1868 21 472
1869 32 050
1870 15 432
1871 12 985
1872 11 838
1873 9 486
1874 3 380
1875 3 591
1876 3 702
1877 2 921
1878 4 242
1879 12 761
1880 36 263
1881 40 620
1882 44 359
1883 25 678
1884 17 664
1885 18 222
1886 27 913
1887 46 252
1888 45 561
1889 28 529
1890 29 487
1891 36 134
1892 40 990
1893 37 321
1894 9 529
1895 14 982
1896 14 874
1897 10 109
1898 8 534
1899 11 842
1900 16 209
1901 20 306
1902 33 151
1903 35 439
1904 18 533
1905 20 520
1906 21 242
1907 19 325
1908 8 873
1909 18 331
1910 23 529
Sammandrag: 1851 - 1880: 206 249
1881 - 1910: 744 058
TOTALT: 950 307
Medeltal 1880 - 1890: 36 055 per år.
Skeppslägenhet till Norra Amerika.
Skeppslägenhet till Norra Amerika.
Till New-York bliver beqväm lägenhet för Emigranter med Kapten Mullback, förande snällseglande och kopprade skeppet "Hermes" om 247 svenska lästers (á 4,25 ton) drägtighet med 7 fots högt mellandäck, som avseglar härifrån den 15 maj.
Kajutapassagerare kunna erhålla spisning ombord till högst billigt pris. Närmare underrättar C.F. Höglund, S:or, adress Götheborg & Majorna, 2:dre roten N:o 25.
Annons i Göteborgs-Posten den 21/5 1861
Anm.: "Hermes var ett segelfartyg som gick till New York med järn.
EMIGRATIONEN FRÅN JÖNKÖPINGS LÄN TILL AMERIKA.
EMIGRATIONEN FRÅN JÖNKÖPINGS LÄN TILL AMERIKA.
ÅR 1866: 628
1867: 889
1868: 3 015
1869: 4 086
1870: 2 200
Af berörde utvandrare hafva de flesta afgått från Westra och Östra, samt Norra och Södra Wedbo härad, hvilka fyra härad till emigrationen bidragit med icke mindre än 6 904 personer; varande bland de år 1869 utvandrade 835 idkare af jordbruk, med 711 barn, samt 1 479 tjenstehjon och arbetare, deribland 692 qvinnor.
Okänd källa
